Tusenfotingar
Blaniulus guttulatus
Tusenfotingar är allmänna ute i naturen och lever företrädesvis på dött organisk material och är därför oftast nyttiga som humusbildare. Några arter t ex Blaniulus guttulatus kan också uppträda som växtskadedjur och inom lantbruket då främst på betor men ibland också på t ex potatis.
Gruppering
Tusenfotingar, bitande.
Angriper
Utsäde/rötter, grodd.
Skadebild
Vid tiden närmast efter uppkomsten finner man att beståndet är luckigt och att unga plantor vissnar och dör. Döda och angripna groddar eller småplantor uppvisar gnagskador på rötter och rothals.
Skadegöraren
Bland tusenfotingar skiljer man på enkelfotingar och dubbelfotingar. De som kan vålla skada i sockerbetor är dubbelfotingar och den vanligaste arten torde vara fläckiga tusenfotingen (Blaniulus guttulatus). Den kan bli ca 20 mm lång är ljus till färgen, har många benpar samt på sidan en rad rödbruna prickar. Larverna ser likadana ut som moderdjuret men har mindre antal ben och är givetvis mindre till storleken.
Anmärkningar
Hos oss har angrepp av tusenfotingar oftast förekommit på fuktiga jordar och där skorpbildning försvårat uppkomsten. Alla åtgärder som gynnar uppkomsten och betornas tidiga utveckling är positiva för att undvika skador.
