Tripsar/Stora sädestripsen
Limothrips cerealium, Limothrips denticornis, Stenothrips graminum Haplothrips aculeatus u.a.
Tripsar kan uppträda mer eller mindre rikligt på samtliga sädesslag liksom på många andra kulturväxter som t ex sockerbetor, raps m fl.
Gruppering
Blåsfotingar=tripsar, sugande.
Angriper
Strå, blad.
Skadebild
Såväl larverna som de fullvuxna tripsarna suger ut växtcellerna som härigenom blir luftfyllda och lyser silvrigt. Senare blir dessa skadade partier mörkfärgade. Vid riklig tripsförekomst blir kärnbildningen störd och axen delvis tomma. Framför allt finner man dessa skador i toppen på axet eller vippan.
Skadegöraren
De fullbildade tripsarna kan beroende på art variera i storlek från 0,8-2,0 mm längd. Likaledes kan färgen variera från svart till gulbrunt. Karaktäristiskt för tripsarna är vidare de mycket smala vingarna med en lång hårfrans. Hos en del arter som t ex Limotrips-arterna saknas vingar hos hanarna. Gruppnamnet blåsfotingar hänvisar till den specifika blåsan som finns mellan klorna på fötterna och med vars hjälp insekten kan hålla sig fast vid underlaget. Tripslarven liknar den fullbildade insekten men är som regel ljusare till färgen och saknar vingar.
Anmärkningar
Tripsarna kan påträffas överallt på plantans ovanjordiska delar d v s blad, bladslidor och i axen. Av de olika tripsarter som förekommer hos oss kan nämnas stora sädestripsen, lilla sädestripsen, rågtripsen och havretripsen.
