Knäppare, ett 10-tal olika arter
Agriotes lineatus, Agriotes abscurus
Skador av larverna förekommer på många olika växtslag som t ex stråsäd, majs, betor, raps, potatis och baljväxter.
Gruppering
Skalbagge, bitande.
Angriper
Rötter, Grodd, Skördeprodukt.
Anmärkning
Skördeprodukt=underjordiska växtdelar, t ex betor och potatisknölar.
Skadebild
I beståndet uppträder vissnande småplantor som dör. Rötterna och grodden på angripna plantor blir helt eller delvis avgnagt. På stråsäd ser man hos de gulnande plantorna avgnagda partier strax under markytan. I potatisknölarna kan larvgångarna bli djupa och orsaka kvalitetsskador.
Skadegöraren
Den glänsande gulbruna larven blir ca 20-25 mm lång. Den kännetecknas av att den har en hård kitin hud och har en mörkbrun huvudkapsel samt tre par ben på framkroppen. Larvstadiet varar 3-4 år och förpuppningen sker i jorden. Larven som uteslutande lever i jorden kallas ibland ”rotmask”. Den fullvuxna skalbaggen blir 6-12 mm lång och vanligtvis är den brun till färgen. Kännetecknande för knäpparna är den mekanism som de är utrustade med och vilken träder i funktion när den hamnar på ryggläge. Med ett knäppande ljud kan den slunga sig upp i luften och komma på benen.
Anmärkningar
Knäpparen orsakar skada på våra kulturväxter uteslutande i larvstadiet och endast under mark.
